- November 2016
- Januari 2016
- Mars 2014
- Januari 2014
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- December 2012
- Augusti 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juni 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Rädda för ensamheten
Some people wait a life time for a moment life this, some people wait forever for that one special kiss.
Men hur är det, finns den där enda speciella kyssen. Om den finns, hur vet man att man upplever den just då. Finnns den där mr/mrs right för alla? Om han/hon finns, hur vet man om det var rätt när man upplevde det? Tänk om man har sumpat chanserna man fick med den där enda?
Jag tror inte så, (här kommer något nytt), jag tror på ödet, och jag tror att det finns en som är den där rätta för alla, har man stött på denna enda, och sedan sumpat chansen man hade med den personen så kommer det komma nya chanser med den personen. Man vet det kanske inte första gången man ser personen, men det är något som jag antar växer fram.Till slut så känner man på sig att man inte vill kyssa någon annan någonsin, att man inte vill leva utan den där personen. Känslorna kryper fram, och för evigt existerar. Dessa känslor tar jag för givet även är ömsesidiga, kanske vet man det inte samtidigt, men till slut kommer båda fram till att det är så. Jag tror heller inte att det är känslor som växer fram efter några månaders förhållande, utan att det krävs några år för att det ska kännas. (dock så är ju ett steg på vägen att man klarar av att vara tillsammans några år, gör man det inte, så är det kanske fel.) Det tar ju några år att lära känna någon.
Hur det nu än må vara så är det viktiga att inte ha bråttom, många är rädda för att de ska stå där ensamma resten av livet om de inte hittar någon nu. Resultatet blir att man skyndar sig in i en relation och skyndar vidare i relationen utan att stanna upp och lyssna. Jag har hittat någon som jag kan leva med, jippi!, jag slipper leva ensam! Jag ignorerar magkänslan som säger att det kanske är fel. Det är inte konstigt att otrohet existerar när människor lever med varandra på falska premisser. Har man hittat rätt, har man hamnat med denne någon som ödet utsett, så finns inga tankar i systemet på att ens kunna eller vilja vara med någon annan.
That one special kiss vet jag väl inte om man upplever, jag har kysst många grodor, och det enda som krävs är lite nyförälskelse för att det ska suga i magen. Men vem vet hur det blir i framtiden? Vem vet, that one special kiss kanske inträffar någon dag. Med vem, med en ny bekantskap, eller en gammal, är dock oklart.
Kommentarer
Daniel
Tror oxå på kärlek. Men den kommer när den kommer.
Trackback