- November 2016
- Januari 2016
- Mars 2014
- Januari 2014
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- December 2012
- Augusti 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juni 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Medmänsklighet
Nu är påskhelgen igång. Jag har till och med ätit godis idag, ganska mycket också, känner skillnad i magen direkt. Det känns inte bra, magen är uppblåst och konstig. Men godis är gott, och påsk är det en gång om året. Det där för algerna ta hand om sedan.
Annars så är jag inne och jobbar lite på mitt gamla jobb nu under påsk, har varit idag, och ska även imorron. Det går bra faktiskt, är lite skillnad att vara inne såna här storhelgsdagar, alla är lite gladare, det är gott om tid, och det känns lite lättare, dagen går lite fortare, och det är lite tommare i huset.
Däremot så känns det alltid likadant när jag som lokalvårdare möter någon annan ur sjukhusstaben, som slår ner blicken i marken när man möter dem. Vad tror de att de vinner för att de inte hälsar på mig? Respekt? Skulle inte tro det va. Alla personalgrupper i huset är lika viktiga och husets funktion skulle inte fungera om inte alla fanns där. Så det är nog dags att alla hälsar på alla nu, och att alla människor får respekt. Vi är inte alla gjorda för att bli läkare, hur skulle det se ut? Lokalvårdarna, diskarna, sjuksystrarna, kioskpersonalen, vaktmästarna, sopsorterarna, etc, alla är lika viktiga. Jag å min sida brukar hälsa, och kanske säga det extra högt, om jag ser att personen i fråga medvetet slår ner blicken i marken.
Det var en kollega till mig som hörde kommentaren som tar priset idag. Bakgrundshistorien är den att nu har lokalvårdarna bytt arbetsgivare, varpå kläderna har ändrats. Numer är lokalvårdarna klädda i samma kläder som sjukvårdspersonalen, (blåa kläder). När min kollega kom upp till en avdelning idag så såg hon att en utav sjukvårdpersonalen tittade lite snett på henne, och fällde sedan en kommentar i stil med: "typiskt, nu får vi väl byta till de vita kläderna igen".
Den här personen borde ha väldigt dålig självkänsla, om han/hon är rädd för att bli tagen som städpersonal. Det borde väl varit sådana tankar som rörde sig i personens huvud? Det är viktigt att vara medveten om alla männsikors unika värde, varför se ner på städarna? Sedan är väl en yrkestitel enbart en yrkestitel? Vi är alla människor som lever våra liv oavsett yrke.
Han eller hon som fällde denna kommenar skall var utbildad på hög nivå, och det är skamligt att personer som utbildar sig på så högskolor och universitet, inte har bättre kunskap i hur man är en god medmänniska.
Annars så är jag inne och jobbar lite på mitt gamla jobb nu under påsk, har varit idag, och ska även imorron. Det går bra faktiskt, är lite skillnad att vara inne såna här storhelgsdagar, alla är lite gladare, det är gott om tid, och det känns lite lättare, dagen går lite fortare, och det är lite tommare i huset.
Däremot så känns det alltid likadant när jag som lokalvårdare möter någon annan ur sjukhusstaben, som slår ner blicken i marken när man möter dem. Vad tror de att de vinner för att de inte hälsar på mig? Respekt? Skulle inte tro det va. Alla personalgrupper i huset är lika viktiga och husets funktion skulle inte fungera om inte alla fanns där. Så det är nog dags att alla hälsar på alla nu, och att alla människor får respekt. Vi är inte alla gjorda för att bli läkare, hur skulle det se ut? Lokalvårdarna, diskarna, sjuksystrarna, kioskpersonalen, vaktmästarna, sopsorterarna, etc, alla är lika viktiga. Jag å min sida brukar hälsa, och kanske säga det extra högt, om jag ser att personen i fråga medvetet slår ner blicken i marken.
Det var en kollega till mig som hörde kommentaren som tar priset idag. Bakgrundshistorien är den att nu har lokalvårdarna bytt arbetsgivare, varpå kläderna har ändrats. Numer är lokalvårdarna klädda i samma kläder som sjukvårdspersonalen, (blåa kläder). När min kollega kom upp till en avdelning idag så såg hon att en utav sjukvårdpersonalen tittade lite snett på henne, och fällde sedan en kommentar i stil med: "typiskt, nu får vi väl byta till de vita kläderna igen".
Den här personen borde ha väldigt dålig självkänsla, om han/hon är rädd för att bli tagen som städpersonal. Det borde väl varit sådana tankar som rörde sig i personens huvud? Det är viktigt att vara medveten om alla männsikors unika värde, varför se ner på städarna? Sedan är väl en yrkestitel enbart en yrkestitel? Vi är alla människor som lever våra liv oavsett yrke.
Han eller hon som fällde denna kommenar skall var utbildad på hög nivå, och det är skamligt att personer som utbildar sig på så högskolor och universitet, inte har bättre kunskap i hur man är en god medmänniska.
Kommentarer
Emelie
Ja håller me dig helt o hållet. Störande me sånna männsker.
Trackback