- November 2016
- Januari 2016
- Mars 2014
- Januari 2014
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- December 2012
- Augusti 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juni 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Olika rosa verkligheter
Kulturmöten. Det är olika kulturer som möts här. Olika religioner. Jag vet inte om jag ska påstå mig vara kristen eller inte. Men svenskar och sverige anses väl som ett kristet land. Inte är vi en majoritet av någon annan religion. Religionsfrihet existerar och många anser sig stå utanför religoner, så kallade ateister.
Men här existerar religion i största grad. Det finns en moské i vår staff-by. Många går dit regelbundet varje dag. En av mina roomies ber två gånger dgaligen till sin avgudabild hon har väl synlig i rummet. En av mina andra roomies lämnade sin relgioin delvis hemma för att hon inte ville ta med sig den för mycket hit och riskera att hamna i oråd med någon på grund av relgionen.
På SPA-t så möter jag andra relgioner. Härom dagen kom det in ett par och beställde tid. Han var klädd i snygga shorts och en kortärmad skjorta. Hon i heltäckande svart burka. Här, här där det är drygt 35 grader varmt.
Läste nyligen Tusen strålande solar av Khaled Housseini. Vilken handlar om två kvinnor i Kabul och deras liv. Om arrangerade äktenskap. Om utanförskap. Om utomäktenskaplighet. Boken, så som de flesta andra böcker fick mig att tänka och fick mig att inse, som alltid.
Nu, när jag ar här. Nu när jag såg det här på riktigt, kändes det helt plötsligt mer aktuellt. Heltäckande burka. Ung kvinna. Finns det kärlek mellan dem, växer kärleken fram? Visserligen de är här, på ett femstjärnigt topphotell. Så nog är det någon sorts kärlek, eller blir hon bara erbjuden en ny värld, en deal, något hon inte kan ta del av annars?
Tänker på de många miljoner kvinnor som har det äktenskapet utan att få en resa till underbart romantiska maldiverna every now and than. Tänker på de många många miljoner som lever i kärlekslösa äktenskap. På de som tvingats att gifta sig med någon mot deras vilja. Kanske de har någon secret lover som de verkligen vill leva med, men det går inte. Som en business deal. Det där fortgår, och fortsätter generation efter generation och kedjan verkar inte brytas.
Hörde när vi satt och pratade härom kvällen om att det finns ett land där så många kvinnor gifter sig med män från andra länder så att regeringen har annordnat med gåvor, (pengar) om man ingår ett arrangerat äktenskap med någon från samma land. Vad är det för politik?
Jag är bortskämd med att ta mig kärlek, bli förälskad. Om så för korta stunder, för att inse att nehe, det här var spännande, men inte rätt. Vi kysser en ny groda. Så är Sverige, så är västvärlden. Vi romanserar och upplever. Vi får våra hjärtan krossade och vi blir föälskade over and over again. Vi lär oss aldrig utan faller dit igen. Jag är bortskämd med att tro på den eviga kärleken och att det absolut finns någon för alla. Att man en vacker dag när tiden är mogen hamnar man med sin sanna själsfrände. För evigt. Evig lycka och glädje. Det är min rosa verkllighet.
Nya upplevelser, nya verkligheter. Alla är övertygade om att deras rosa verklighet är den mest ultimata för dem.
Men här existerar religion i största grad. Det finns en moské i vår staff-by. Många går dit regelbundet varje dag. En av mina roomies ber två gånger dgaligen till sin avgudabild hon har väl synlig i rummet. En av mina andra roomies lämnade sin relgioin delvis hemma för att hon inte ville ta med sig den för mycket hit och riskera att hamna i oråd med någon på grund av relgionen.
På SPA-t så möter jag andra relgioner. Härom dagen kom det in ett par och beställde tid. Han var klädd i snygga shorts och en kortärmad skjorta. Hon i heltäckande svart burka. Här, här där det är drygt 35 grader varmt.
Läste nyligen Tusen strålande solar av Khaled Housseini. Vilken handlar om två kvinnor i Kabul och deras liv. Om arrangerade äktenskap. Om utanförskap. Om utomäktenskaplighet. Boken, så som de flesta andra böcker fick mig att tänka och fick mig att inse, som alltid.
Nu, när jag ar här. Nu när jag såg det här på riktigt, kändes det helt plötsligt mer aktuellt. Heltäckande burka. Ung kvinna. Finns det kärlek mellan dem, växer kärleken fram? Visserligen de är här, på ett femstjärnigt topphotell. Så nog är det någon sorts kärlek, eller blir hon bara erbjuden en ny värld, en deal, något hon inte kan ta del av annars?
Tänker på de många miljoner kvinnor som har det äktenskapet utan att få en resa till underbart romantiska maldiverna every now and than. Tänker på de många många miljoner som lever i kärlekslösa äktenskap. På de som tvingats att gifta sig med någon mot deras vilja. Kanske de har någon secret lover som de verkligen vill leva med, men det går inte. Som en business deal. Det där fortgår, och fortsätter generation efter generation och kedjan verkar inte brytas.
Hörde när vi satt och pratade härom kvällen om att det finns ett land där så många kvinnor gifter sig med män från andra länder så att regeringen har annordnat med gåvor, (pengar) om man ingår ett arrangerat äktenskap med någon från samma land. Vad är det för politik?
Jag är bortskämd med att ta mig kärlek, bli förälskad. Om så för korta stunder, för att inse att nehe, det här var spännande, men inte rätt. Vi kysser en ny groda. Så är Sverige, så är västvärlden. Vi romanserar och upplever. Vi får våra hjärtan krossade och vi blir föälskade over and over again. Vi lär oss aldrig utan faller dit igen. Jag är bortskämd med att tro på den eviga kärleken och att det absolut finns någon för alla. Att man en vacker dag när tiden är mogen hamnar man med sin sanna själsfrände. För evigt. Evig lycka och glädje. Det är min rosa verkllighet.
Nya upplevelser, nya verkligheter. Alla är övertygade om att deras rosa verklighet är den mest ultimata för dem.
Kommentarer
KSena
Intressanta funderingar... Man räknar med att arrangerat äktenskap är lika med hemska äktenskap. Jag undrar jag. De är nog få, men de finnns nog där det faktiskt fungerar. Jag är som du. Jag följer min känsla och går ditt min näsa pekar, och mitt hjärta suktar. Det har fungerat hittills, men visst har man gått på många nitar. Och ibland... för en del stackare... så går man på en ordentlig nit... och kan inte komma loss och är fast i ett hemskt förhållande. Ingendera variant är perfekt, egentligen. Om man tänker efter. kram
Trackback