- November 2016
- Januari 2016
- Mars 2014
- Januari 2014
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- December 2012
- Augusti 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juni 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Lite överväldigad
(Flummigt och luddigt inlägg, läses på egen risk.)
Fortfarande svårt att inse. Fortfarande. Det har gått några dagar, och jag jobbar stenhårt för det här. Det är ju som en dröm. En sagolik händelse som är på väg att hända för lilla mig. Lilla underbaraste Mariell.
Var på mitt andra jobb idag, där hade ryktet spridit sig fort som vinden, men vad förväntar man sig med så många tjejer/damer/ladies på samma ställe. Alla hade hört, och alla ville höra mer. Folk var avis på skoj, och retades lite. Det kom fram en och sa helt allvarligt att det var ortättvisst. En dam runt 50. Orättvisst?
Ja, ja vet inte inte hur jag ska ställa mig till det. Visst det kanske är fler som drömmer om att åka jorden runt, till diverse resmål, kulturer och naturvarianter, upptäcka, hitta sig själv, osv. Men jag har gjort det här själv från början. Jag har utbildat mig, jag har jobbat med andra jobb. Jag har hittat en chans, jag har fått en chans, och jag tar den. Orättvisst. Jag vet inte. Inget blir väl bättre av att ha den inställningen. Acceptera tillvaron och gör det bästa av situationen. Fånga dagen genom att se guldkornen som gnistrar förbi. Det kan vara ösregn under solen, det kan vara att någon håller upp dörren för dig in i affären, det kan vara smått och obetydligt. Men du kan göra det betydelsefullt.
Inse vad du med din mentala förmåga kan göra. Din mentala förmåga kan förflytta berg genom att ändra inställning till saker och ting. Du kan få världens vackraste och rikaste liv om du bara har rätt inställning.
Jag har i och med den här händelsen insett att allt händer för en orsak. Alla händelser har en djupare mening. Framtiden är utstakad för oss. Vi genomlever prövningar för att lära oss något, och för att förstå. Jag har tänkt fram och tillbaka på den här händelsen och på den här händelsen nu, och vad som ledde fram till den. Jag vet inte varför de just behövde anställa personal nu. Men.
Skulle inte jag varit såpass vilsen på högstadiet om framtiden så jag valde samhällslinjen och där träffade nya vänner, bland annat helen och ellen, så hade inte just vi senare planerat att tillsammans ta oss an engelskakursen efter gymnasiet. Hade jag inte tagit kursen hade jag inte varit så pass duktig att kunnat skriva en så pass bra cv och brev på engelska.
Hade jag inte inspirerats av lärare och föreläsare som berättat om spa jobb och svenska terapeuters goda anseenden i utlandet, om jag hade gått ett senare eller tidigare år, hade det sett annorlunda ut, andra lärare, annan påverkan. Hade inte jag blivit singel där lite hastigt och lustigt i våras, precis då, efter att varit nära på att ge upp mina dåvarande planer om utomlandsjobb, om världen, om paradis och andra kultrer. Hade jag inte då under det förhållandet växt som människa och insett att saker och ting händer inte av sig själv. Hade jag inte då när förhållandet tog slut, lyft mig i kragen och sett till att försöka göra något åt de bortglömda planerna och drömmarna, hade jag inte bestämt mig där bara dagar efter uppbrottet att söka, att leta. Hade jag inte då hittat just den här annonsen, och hade jag inte då tagit kontakt. Skulle inte det där andra jobbet som jag nu i sommar sökt och hoppats så länge på dröjt som det har gjort. Tänk om jag hade börjat jobba där första augusti som det var sagt från början.
Det är en händelsekedja som är för bra för att vara sann. Med andra ord, den här chansen är som gjord för mig. Lilla underbaraste människan Mariell, (ödet pekar ganska tydligt åt det hållet).
Hur skulle det sett ut, om jag hade gått något annat program på gymnasiet. Börjat jobba med något annat, och träffat andra människor, jag hade haft annan utbildning och andra förutsättningar. Hade det där förhållandet som var i vintras aldrig ägt rum, hade jag inte insett de sakerna om mig själv. Jag hade kanskte inte känt mig själv tillräckligt mycket att våga ta mig i kragen och mejla hej vilt till ett tiotal jobbmöjligheter runt om i världen, jag hade inte mognat och växt på det sättet så att jag hade vågat på samma sätt. (jag har insett nu, så tack till dig).
Dumt att spekulera, dumt att tro att det hänger ihop, jag skulle kunna peta in hela livet i händelsekedjan. Vi formas av händelser och puttas i rätt riktning. Men jag tror att öden och händelser är utstakade, är förutbestämda mer eller mindre. Det som bestämmer är våra beteenden och våra handlingar. Karma sort of. Saker händer verkligen för en orsak, och orsaken kan vi påverka genom vår mentala förmåga.
Nu står jag här med framtiden för mina fötter. Nu står jag här och har mig själv på mina axlar. Nu står jag här redo att kasta mig ut i världen. Nu är jag lyckligare än på länge. Nu älskar jag mig själv. (O jiisess vad jag är bra på att älska) Nu är jag på gång. Nu är jag laddad. Nu är jag tänd. Ingenting kan stoppa mig nu.
Fortfarande svårt att inse. Fortfarande. Det har gått några dagar, och jag jobbar stenhårt för det här. Det är ju som en dröm. En sagolik händelse som är på väg att hända för lilla mig. Lilla underbaraste Mariell.
Var på mitt andra jobb idag, där hade ryktet spridit sig fort som vinden, men vad förväntar man sig med så många tjejer/damer/ladies på samma ställe. Alla hade hört, och alla ville höra mer. Folk var avis på skoj, och retades lite. Det kom fram en och sa helt allvarligt att det var ortättvisst. En dam runt 50. Orättvisst?
Ja, ja vet inte inte hur jag ska ställa mig till det. Visst det kanske är fler som drömmer om att åka jorden runt, till diverse resmål, kulturer och naturvarianter, upptäcka, hitta sig själv, osv. Men jag har gjort det här själv från början. Jag har utbildat mig, jag har jobbat med andra jobb. Jag har hittat en chans, jag har fått en chans, och jag tar den. Orättvisst. Jag vet inte. Inget blir väl bättre av att ha den inställningen. Acceptera tillvaron och gör det bästa av situationen. Fånga dagen genom att se guldkornen som gnistrar förbi. Det kan vara ösregn under solen, det kan vara att någon håller upp dörren för dig in i affären, det kan vara smått och obetydligt. Men du kan göra det betydelsefullt.
Inse vad du med din mentala förmåga kan göra. Din mentala förmåga kan förflytta berg genom att ändra inställning till saker och ting. Du kan få världens vackraste och rikaste liv om du bara har rätt inställning.
Jag har i och med den här händelsen insett att allt händer för en orsak. Alla händelser har en djupare mening. Framtiden är utstakad för oss. Vi genomlever prövningar för att lära oss något, och för att förstå. Jag har tänkt fram och tillbaka på den här händelsen och på den här händelsen nu, och vad som ledde fram till den. Jag vet inte varför de just behövde anställa personal nu. Men.
Skulle inte jag varit såpass vilsen på högstadiet om framtiden så jag valde samhällslinjen och där träffade nya vänner, bland annat helen och ellen, så hade inte just vi senare planerat att tillsammans ta oss an engelskakursen efter gymnasiet. Hade jag inte tagit kursen hade jag inte varit så pass duktig att kunnat skriva en så pass bra cv och brev på engelska.
Hade jag inte inspirerats av lärare och föreläsare som berättat om spa jobb och svenska terapeuters goda anseenden i utlandet, om jag hade gått ett senare eller tidigare år, hade det sett annorlunda ut, andra lärare, annan påverkan. Hade inte jag blivit singel där lite hastigt och lustigt i våras, precis då, efter att varit nära på att ge upp mina dåvarande planer om utomlandsjobb, om världen, om paradis och andra kultrer. Hade jag inte då under det förhållandet växt som människa och insett att saker och ting händer inte av sig själv. Hade jag inte då när förhållandet tog slut, lyft mig i kragen och sett till att försöka göra något åt de bortglömda planerna och drömmarna, hade jag inte bestämt mig där bara dagar efter uppbrottet att söka, att leta. Hade jag inte då hittat just den här annonsen, och hade jag inte då tagit kontakt. Skulle inte det där andra jobbet som jag nu i sommar sökt och hoppats så länge på dröjt som det har gjort. Tänk om jag hade börjat jobba där första augusti som det var sagt från början.
Det är en händelsekedja som är för bra för att vara sann. Med andra ord, den här chansen är som gjord för mig. Lilla underbaraste människan Mariell, (ödet pekar ganska tydligt åt det hållet).
Hur skulle det sett ut, om jag hade gått något annat program på gymnasiet. Börjat jobba med något annat, och träffat andra människor, jag hade haft annan utbildning och andra förutsättningar. Hade det där förhållandet som var i vintras aldrig ägt rum, hade jag inte insett de sakerna om mig själv. Jag hade kanskte inte känt mig själv tillräckligt mycket att våga ta mig i kragen och mejla hej vilt till ett tiotal jobbmöjligheter runt om i världen, jag hade inte mognat och växt på det sättet så att jag hade vågat på samma sätt. (jag har insett nu, så tack till dig).
Dumt att spekulera, dumt att tro att det hänger ihop, jag skulle kunna peta in hela livet i händelsekedjan. Vi formas av händelser och puttas i rätt riktning. Men jag tror att öden och händelser är utstakade, är förutbestämda mer eller mindre. Det som bestämmer är våra beteenden och våra handlingar. Karma sort of. Saker händer verkligen för en orsak, och orsaken kan vi påverka genom vår mentala förmåga.
Nu står jag här med framtiden för mina fötter. Nu står jag här och har mig själv på mina axlar. Nu står jag här redo att kasta mig ut i världen. Nu är jag lyckligare än på länge. Nu älskar jag mig själv. (O jiisess vad jag är bra på att älska) Nu är jag på gång. Nu är jag laddad. Nu är jag tänd. Ingenting kan stoppa mig nu.
Kärlek till Universum
Enligt mitt horoskop hos rexlin idag så ska jag fokusera på min kärlek till Universum. Det är även viktigt att vi alla kommer till insikt i att everything happens for a reason. Våra handlingar och tankar styr livet. Vi ska inte gå omkring och älta saker som händer i livet. Vi ska inte rikta negativ energi åt det som händer. Vi kan inte ändra, det är förutbestämt. Ödet. Olika energier. Så positiv energi och rikta den åt rätt håll.
Acceptera och ta lärdom av de händelser som händer. Det kan vara så förargerligt svåra händelser ibland som gör oss så arga. Händelser som är så svåra att förstå varför just de händer. Men likt förbannat händer de. När olyckan väl är framme så är det acceptera och göra det bästa av situationen som gäller.
Jag tror benhårt på ödet. Jag tror på att allt händer för en orsak. Jag tror på att saker vi tänker, saker vi gör och saker som hänt oss i tidigare liv påverkar nuet och de händelser och prövningar vi sätts för i nuet. Balans och harmoni på alla plan i livet. acceptans, positivism och känslor.
Men är jag kär i universum? Jag är fisk, jag är en intuitiv människa, en känslosam människa, en omtänksam och en djup mäniska. Men kärlek för universum? Tacksamhet för att jag fått ett liv som jag använder mig av på den här planeten jorden? Tacksamhet för mitt inre, mitt undermedvetna och tacksamhet för mina intuitioner?
Det kanske är så det är, så kärleken till universum definieras. Helheten,alltet, evinnerligheten. Det svarta, tomma där vi inte har några svar. Tacksamhet för att det finns något så stort och ogreppbart och att jag som människan Mariell ändå är nöjd med att det är såhär. Jag människan Mariell finner mig i att inte behöva veta vad som finns vid universums slut om så universum någonsin tar slut.
Jag människan Mariell är nöjd med mitt liv så som mitt liv är. Jag människan Mariell gör det bästa av situationen, försöker vara positiv och jag människan Mariell älskar Universum och jag älskar livet för att livet har getts till mig.
Acceptera och ta lärdom av de händelser som händer. Det kan vara så förargerligt svåra händelser ibland som gör oss så arga. Händelser som är så svåra att förstå varför just de händer. Men likt förbannat händer de. När olyckan väl är framme så är det acceptera och göra det bästa av situationen som gäller.
Jag tror benhårt på ödet. Jag tror på att allt händer för en orsak. Jag tror på att saker vi tänker, saker vi gör och saker som hänt oss i tidigare liv påverkar nuet och de händelser och prövningar vi sätts för i nuet. Balans och harmoni på alla plan i livet. acceptans, positivism och känslor.
Men är jag kär i universum? Jag är fisk, jag är en intuitiv människa, en känslosam människa, en omtänksam och en djup mäniska. Men kärlek för universum? Tacksamhet för att jag fått ett liv som jag använder mig av på den här planeten jorden? Tacksamhet för mitt inre, mitt undermedvetna och tacksamhet för mina intuitioner?
Det kanske är så det är, så kärleken till universum definieras. Helheten,alltet, evinnerligheten. Det svarta, tomma där vi inte har några svar. Tacksamhet för att det finns något så stort och ogreppbart och att jag som människan Mariell ändå är nöjd med att det är såhär. Jag människan Mariell finner mig i att inte behöva veta vad som finns vid universums slut om så universum någonsin tar slut.
Jag människan Mariell är nöjd med mitt liv så som mitt liv är. Jag människan Mariell gör det bästa av situationen, försöker vara positiv och jag människan Mariell älskar Universum och jag älskar livet för att livet har getts till mig.