- November 2016
- Januari 2016
- Mars 2014
- Januari 2014
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- December 2012
- Augusti 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juni 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Always look on the bright side of life
Stressad? Njae, litegrann. Jodå resnerverna är på plats. Men jag är lite lugn med, och fanastiskt lycklig. Ordet tacksam är inte tillräckligt. Jag är så oerhört lycklig att ödet är här, här hos mig på min sida. Ibland upplever jag lite paranoja. Varför går allt så bra nu? Varför fungerar allt så bra för mig, för oss? Jag bara väntar på att dagen ska komma då allt vänder. Då livet ser annorlunda ut och då tragedin och olyckan träffar oss. Sticker ett spjut in i magen och avslutar lycksaligheten.
Det är så många runt omkring mig som upplever svårigheter och förluster. Det är så många runt omkring mig som livet inte har varit rättvisst emot. Som har haft flera tunga månader och kanske år bakom sig. Sedan är det jag, där mitt i smeten står jag. Ständigt nära till ett leende och lyckan ler alltid tillbaka. Det går bra nu. Men ja, det har ju faktiskt peppar, peppar gått bra de senaste åren. Eller varför inte hela mitt liv?
Kanske är det så att när ni andra faller så står jag. När jag faller så står ni. Men varför faller vissa ner i hål som är tusen meter djupa och andra i hål på två meter.
Visst jag var mobbad, utstött och hade inte många vänner under grundskoleåren. Det var tungt. Jag försökte bli bra på idrotter, men inte heller där lyckades jag. jag var blyg och mycket ensam mot min vilja. Jag var en grå bakgrundsfigur som försvann i mängden. Sedan hamnade jag ihop med rätt människor för mig. Jag hittade platser och omgivningar där jag kunde växa.
Nu är jag då stark, nu är jag enastående, nu är jag fantastisk. Jag är tacksam och känner respekt för världen. Jag har insett djupet i livet, meningen. Jag ser livet som en gåva, en gåva som var dag bör fångas upp och göras det bästa med. Jag har insett att no matter what we do. Livet fortgår och till slut dör man. Var tacksam för var dag och gör var dag så vacker som möjligt. Skratta och le och gör det bästa av var situation. Var tacksam för det du får. Små guldkorn och små glädjespridande ord. Ta lärdom av händelser, de utformar din personlighet. Se dagen som en utmaning och inte som ett hinder.
Jag är stark, jag är fantastisk och jag är underbar. Jag är bäst i världen om det så behövs. Själslighet, djup, andlighet och ödet har fått en otrolig stark mening i mitt liv, en vacker vägledning. Gett mig djupare perspektiv. Så jag, ja klarar allt. Always look on the bright side of life.
(nog är det lite stress som intagit min kropp, såg när jag kontrollläste här att det ligger ingen magi i de här formuleiringarna)

Magi? Vem behöver magi när sanningen spruter fram i dina ord. :-)
Vet du? Jag blev kallad det Stora Trädet I Skogen en gång. En vackrare komplimang har jag aldrig fått. :-) Varför? Jo, för det är det stora starka trädet med sina rötter djupt i myllan och sina stora grenar som ger skugga och skydd, det är det trädet som hjälper alla andra, ger stöd och skydd när andra behöver det.
Och vet du vad? Jag, Det Stora Trädet, har nog fått sällskap i min skog. kramar om
Dina ord är så rakt igenom vackra och så berörande. Det spelar ingen roll hur du skriver. No matter what liksom.
Men jag önskar dig all lycka, du åker väl nu snart?
puss du vackraste människa.
Du e underbar!
Du blev en av kommentarerna till min nya design! =D grattis!
Kärlek
/ - D.Dede